I det här livet

Man träffar inte många som dig
I det här livet.
Man träffar inte så många
Fast man tar det för givet.
Att det finns något bättre
På andra sidan floden.
Men det är dig jag väl ha
Älskling, du kan ta mig på orden.

För dig är jag ljuset
I den mörka tiden.
För dig är jag mjuk
Len som siden.
För dig är jag tjuven
När det är något du saknar.
För dig är jag hjälten
När du vaknar.

Vi söker svaren
På våra svåra frågor.
Dina vackra ögon
Döljer dina plågor.
Varför stänger du mig ute
Om du litar på mig.
Varför stöter du bort mig
Nu, när du kan få mig.

Det finns folk som säger
Att jag har något extra.
Jag behöver hitta nåt nytt
Som får mig att växa.
Det är det här livet jag måste lämna.
Men du, jag kommer tillbaks
Det är hos dig, jag hör hemma.

Man träffar inte många som dig
I det här livet
Man träffar inte så många
Fast man tar det för givet
Att det finns något bättre
På andra sidan floden
Men det är dig jag väl ha
Älskling, du kan ta mig på orden

Olyckligt lottad (2 veckor senare)

En kväll med whiskey och Eldkvarn
Gör mig lätt sentimental
Jag vill ju vara någon annan
Men vad har jag för val?
Det står en burk med tabletter
På bordet vid min säng
Det vore en enkel lösning
En genväg hem
Men det finns en kvinna jag älskar
Har nog någonstans alltid gjort
Hon får mig att fortsätta leva
Och det känns jävligt stort

Jag ser mig själv i spegeln
Å undrar vem fan är han?
Jag brukade ju vara så säker
För jag var hennes man
Jag låg med huvudet mot hennes mage
Jag hörde hennes hjärtas slag
Det var mitt hjärta också
Hon var mitt andra jag

Hennes svarta humor
Hennes blonda hår
Hennes vackra dialekt
Som bara jag förstår
Hennes ord var tunga
För mig att bära på
Men dom var alltid äkta
Lika mycket nu som då

Men så en dag var hon borta
Ingen har sett henne sen igen
Var hon bara en dröm?
Om kärleken?

Det har aldrig varit så okej att vara ensam

Jag tror jag har lärt mig ett helt nytt språk
En ny epok har fötts och den tillber tystnad

En man med magi
Med dess trolleri att bemästra
Ord som gör en rik

Jag har tröttnat på att vara kär sedan länge
Jag var kär i en tjej som försökte vara kär i mig
Det sägs att hon har hittat någon annan nu
Han är gammal och gömmer sin flint under hatten
Jag tänker fortfarande på det som hände
Men det håller mig knappast vaken om natten
Jag har anpassat mig till situationen
Har tagit kontroll, har båda händerna på ratten
Fast i mitt huvud, där rasar fortfarande debatten

Jag skriver inte för att underhålla andra
Jag skriver för min egen skull, som någon slags terapi
För att jag är vilsen och sårbar
Och för att jag aldrig tycks bli vi
Jag är nog för gammal för att vara ung
För trevlig för att vara kung
För osäker för att vara mig själv
Kärleken visar ingen solidaritet mot sådana som oss
Vi som är för snälla för att slåss

Jag är trött på att ha vackra kvinnor som vandrar omkring i mitt hjärta
I fortsättningen ska jag beundra dom på avstånd
Allt annat är förenat med smärta
Jag är trött på att försöka vara rolig bara för att få se er skratta
Kanske är jag en idiot som tänker så
Men jag har blivit sårad en gång för mycket nu, det måste ni fatta
Din lukt i min kudde har sedan länge försvunnit
Och det känns faktiskt som att det är jag som har vunnit

Jag tror jag har lärt mig ett helt nytt språk
En ny epok har fötts och den tillber tystnad

En man med magi
Med dess trolleri att bemästra
Ord som gör en rik

Det har aldrig varit så okej att vara ensam

Tre mil norr om ensamheten

Jag lämnar hålan, tar bussen härifrån,
den som går via Hjälm och oändligheten
Det regnar och forsen forsar mer än sist
Lennart Forsell sitter längst fram i bussen,
som vanligt, mina vänner säger att han är nazist

Jag blir ofta ängslig när jag kommer in till Kungsbacka
Det finns så många här jag inte vill träffa
Jag har en del goda minnen härifrån, men bara mest skit
Lennart Forsell går på pendeln,
som vanligt, han ska till Mölndal, men vad har han för ärenden dit?

Jag går till Kungsmässan och in på Rocks,
ingen Josefine Julén, men väl två Eldkvarn jag vill ha
Himmelska Dagar och Kärlekens Törst
Alkisarna är på väg mot bänken i Sjöallén
Som vanligt, precis som för fem år sedan på, på stapplande ben

Jag har faktiskt knappt varit i den här stan på fem år
Men precis allting är som vanligt, precis som igår
Lärarinnan från Munkedal och hennes turné kommer tydligen till stan
Här är i Kba är det är världens grej, för gamla och barn
Fy fan vad jag mår illa av den här hålan
Jag längtar till tre mil norr om ensamheten

Jag åkte med Henke i hans Peugeot genom innerstan igår
Jag såg Annas pojkvän Kristian utanför Billhälls
Jag såg två 10-åriga tjejer med designer-kläder och smink,
och Ericssons senaste, dyraste mobil i handen
Det sägs att det finns lycka i den här stan, jag önskar att jag fann den

Men jag saknar något som dom andra har och det är cash
Min klasstillhörighet är klar på förhand, det som dom kallar för thrash
Bakom den där busken hånglade jag med Eva en gång
Hon var rödhårig och längtade bort, precis som hon i en Eldkvarn sång
Hon längtade också till tre mil norr om ensamheten

Solen skinner

Igårkväll låg jag på Getterön och läste en bok
Som Stieg Larsson skrivit, jag läste 350 sidor i sträck
Solen var skön, och jag hade tagit av mig mina kläder
Har aldrig haft ont av värme som Henke, nä inte Lind
Detta kanske är en konstig saker att skriva om
Men jag stör mig på folk som alltid klagar på väder

Idag är det för varmt, igår var det för kallt
Imorgon ska det bli regn, det var en jävla skitvinter

En annan kväll tänkte jag en konstig tanke
En tanke som tidigare varit helt främmande
Just denna kväll tyckte jag att just hon var fin
Jag hade aldrig pratat med henne nykter förut
Hon bjöd på och rökte cigaretter, hon luktade gott ändå
Och jag funderade på att säga förlåt, för att jag varit ett sånt svin

Med sommaren kommer massa konstiga känslor
Jag vet inte om dom är bra eller dåliga, bara att dom finns
Kanske är känslorna där för att hjälpa till
En slags vägledning som vi inte vet hur vi ska tolka
Men oftast när man följer dem
Blir resultatet att man blir kallad för inbicill

Min vän letar efter ett hjärta av guld precis som Neil Young
Jag vet att han kommer att finna det
Han behöver ju bara jämföra med sitt eget
Själv har jag ett hjärta av sten, massiv sten
Det är därför jag nästan aldrig släpper in någon
Och när dom väl försöker blir dom rädda och vänder i steget

Ibland försöker jag fly från mig själv
Tyvärr kommer jag nästan aldrig längre än till flaskan
En resa kanske hade varit en bättre grej?
Mattias ligger på om Kenya och vill att jag ska följa med
Mattias är en god vän, som vill åka på egen agenda
Jag är för trygg och feg, och svaret blir nej

Idag är jag hemma, igår var jag hemma
Imorgon är jag hemma och i vintras var jag hemma

Och vad fan är det för fel på det?

Existensialism for dummies

Längs en soldränkt Hallandsstrand
går det en vilsen grabb
Han är trött på världens gång
för den är för snabb
Och all den tid som en gång flytt
timmar, dagar, år
Och allt som man vill göra om
men som man inte får

Han ser tillbaka tretton år
till nyår nittitre
Då han fortfarande var barn
och inte kunde se
Det vuxna alltid talar om
ett då, ett nu, ett se'n
Om lyckan som är svår att nå
och då, och se'n igen

Men tuggats utav tidens tand
har åren som se'n gått
Och allt som hänt i denna värld
är långt från himmelsblått
För en timme se'n såg han
på morgonens Rapport
Tretti döda, självmordsbomb,
trygghet som sprängs bort

Tänk hur dess människor
snabbt blir till statistik
Som om dessa människor
aldrig var't mer än lik
En siffra i en dödskolumn
blir det hans öde med?
I en livsfientlig värld
där bödlar står på led

Om hundra år han finns ej mer
det är han säker på
Men med krig och svält och växthusgas
finns nå'n annan då?
Jorden den är inte vår
om nå'n så skulle tro
Den är ett lån från våra barn
som här en dag ska bo

Stanna upp, tänk till ett tag
hur ser din livsplan ut?
Vad har du tänkt att hitta på
tills tiden tagit slut
Lyssnar du numer' nå'nting
på din inre röst?Säger den nå't värdefullt
som kan ge dig tröst?
Säger den nå't insiktsfullt
som hindrar världens höst?

Våta drömmar (flickan och paraplyt)

Flickan skådar nattens solsken
Vattnet stänker i munnen på henne
Hon höjer volymen på mp3n
Så att hon inte
Hör vinden slå emot hennes öron

Fötterna står nästintill kanten till vattnet
Hon tänker inte hoppa
Vinden knuffar henne lätt
Så lätt rädslan inom henne
Stiger fram

Ett paraply som lånades
När regnet studsade på asfalten
Men hon ville känna regnet mot ansiktet
De små vattendroppar som föll från öronsnibbarna

En tanke som inte fick finnas
En längtan, att få rida på vågorna
Hon vill känna vågornas bränningar i halsen
En känsla av att vara något annat än sig själv

Kanske var allt bara fantasi
Kanske är havet en ända stor blå dröm
En längtan efter att resa ut i något oändligt
Ett sätt att försvinna från allt det där svåra

Flickan skådar nattens solsken
Vattnet stänker i munnen på henne
Hon höjer volymen på mp3n
Så att hon inte
Börja tänka konstiga tankar igen

En känsla som beskrev alla frågetecken