Solen skinner

Igårkväll låg jag på Getterön och läste en bok
Som Stieg Larsson skrivit, jag läste 350 sidor i sträck
Solen var skön, och jag hade tagit av mig mina kläder
Har aldrig haft ont av värme som Henke, nä inte Lind
Detta kanske är en konstig saker att skriva om
Men jag stör mig på folk som alltid klagar på väder

Idag är det för varmt, igår var det för kallt
Imorgon ska det bli regn, det var en jävla skitvinter

En annan kväll tänkte jag en konstig tanke
En tanke som tidigare varit helt främmande
Just denna kväll tyckte jag att just hon var fin
Jag hade aldrig pratat med henne nykter förut
Hon bjöd på och rökte cigaretter, hon luktade gott ändå
Och jag funderade på att säga förlåt, för att jag varit ett sånt svin

Med sommaren kommer massa konstiga känslor
Jag vet inte om dom är bra eller dåliga, bara att dom finns
Kanske är känslorna där för att hjälpa till
En slags vägledning som vi inte vet hur vi ska tolka
Men oftast när man följer dem
Blir resultatet att man blir kallad för inbicill

Min vän letar efter ett hjärta av guld precis som Neil Young
Jag vet att han kommer att finna det
Han behöver ju bara jämföra med sitt eget
Själv har jag ett hjärta av sten, massiv sten
Det är därför jag nästan aldrig släpper in någon
Och när dom väl försöker blir dom rädda och vänder i steget

Ibland försöker jag fly från mig själv
Tyvärr kommer jag nästan aldrig längre än till flaskan
En resa kanske hade varit en bättre grej?
Mattias ligger på om Kenya och vill att jag ska följa med
Mattias är en god vän, som vill åka på egen agenda
Jag är för trygg och feg, och svaret blir nej

Idag är jag hemma, igår var jag hemma
Imorgon är jag hemma och i vintras var jag hemma

Och vad fan är det för fel på det?

Existensialism for dummies

Längs en soldränkt Hallandsstrand
går det en vilsen grabb
Han är trött på världens gång
för den är för snabb
Och all den tid som en gång flytt
timmar, dagar, år
Och allt som man vill göra om
men som man inte får

Han ser tillbaka tretton år
till nyår nittitre
Då han fortfarande var barn
och inte kunde se
Det vuxna alltid talar om
ett då, ett nu, ett se'n
Om lyckan som är svår att nå
och då, och se'n igen

Men tuggats utav tidens tand
har åren som se'n gått
Och allt som hänt i denna värld
är långt från himmelsblått
För en timme se'n såg han
på morgonens Rapport
Tretti döda, självmordsbomb,
trygghet som sprängs bort

Tänk hur dess människor
snabbt blir till statistik
Som om dessa människor
aldrig var't mer än lik
En siffra i en dödskolumn
blir det hans öde med?
I en livsfientlig värld
där bödlar står på led

Om hundra år han finns ej mer
det är han säker på
Men med krig och svält och växthusgas
finns nå'n annan då?
Jorden den är inte vår
om nå'n så skulle tro
Den är ett lån från våra barn
som här en dag ska bo

Stanna upp, tänk till ett tag
hur ser din livsplan ut?
Vad har du tänkt att hitta på
tills tiden tagit slut
Lyssnar du numer' nå'nting
på din inre röst?Säger den nå't värdefullt
som kan ge dig tröst?
Säger den nå't insiktsfullt
som hindrar världens höst?