Evigt tacksam

Jag hade tappat känslan
För vad som var rätt och vad som är fel
Jag var en vilsen skäl
Men så kom du
Och gjorde mig hel, igen...

Har gått längs många stigar
I buskar och snår
Utan karta och kompass
Men nu drar jag mina fingrar
Genom ditt hår...

Jag har varit en frivilig fånge
I mitt eget hus
I ensamhet har jag druckit
Men så kom du
Ett mycket bättre rus...

Jag har letat efter vänner
Med en gnutta moral
Men förgäves har jag sökt
Har väldigt ofta tvivlat
På om jag är normal...

Men så kom du
Och gjorde mig hel, igen
Och gjorde mig hel, igen...

Nu har jag hittat tillbaka
Till mitt gamla jag
Och sånt som jag hade
glömt att sakna, till slut...

Jag har kanske inte mycket
Att erbjuda dig
Ingen villa i Skanör
Men du kommer alltid vara, min tjej...

För det var du
Som gjorde mig hel, igen
Som gjorde mig hel, igen...

Kanske är det så
Att jag har gått stärkt ur det här
Men jag skulle aldrig göra om det
Det är nog sant det dom säger
Att man lever som man lär...

För det var du
Som gjorde mig hel, igen
Som gjorde mig hel, igen...